Den ständiga frågan från släkt och vänner har under senaste tiden varit olika formuleringar av "Vad ska du göra i höst?" medan familjen uttryckt sig mer i stil med "Någonting måste du ju hitta på, ska du bara gå hemma kommer du ju att bli knäpp och börja klättra på väggarna!"... Sanningen är den att jag inte vet vad jag vill utbilda mig till, att jag inte vet vad jag vill göra och att det är svårt att hitta någonting tillfälligt att göra i väntan på att jag, förhoppningsvis som en blixt från klar himmel, får någon slags uppenbarelse att det här är ju precis vad jag ska bli när jag blir stor!

Vad som ska hända när sommarmånaderna tar slut är något jag klurat länge på utan större framgång men nu mina vänner så har till och med jag lyckats hitta ett svar på den frågan. Efter x antal mer eller mindre grammatiskt korrekta mail på franska och efter ofrånkomligt strul med Ryanair så är min biljett äntligen bokad. Den 5 september flyger jag mot underbara Frankrike för att under 1-2 månader bo i en familj som Au Pair och ta hand om lilla Hugo. Kanske lite skrämmande att jag åker så snart, men samtidigt är det bra att inte ha alldeles för mycket tid på sig att fundera och eventuellt känna att man ångrar sig. Att bara stanna 1-2 månader känns också väldigt lagom såhär första gången jag ska ut i världen alldeles ensam, hoppas, hoppas, hoppas att jag kommer trivas i familjen och att franskan sitter som den ska för att slippa känna mig alldeles lost?!? Hur allt än kommer att bli så ska jag försöka komma ihåg de tre ord som använts väldigt flitigt när framtiden vid åtskilliga tillfällen diskuterats... 

* Om jag missar bussen till Paris - "Allt löser sig!".
* Om jag inte hittar rätt tågstation - "Allt löser sig!".
* Om jag inte förstår vad familjen säger - "Allt löser sig!".
* Om jag inte, om jag inte, om jag inte... 

Hur som helst så kommer det här att bli en upplevelse jag alltid kommer att minnas, allt blir vad man gör det till och på något sätt så är det ju sant att allting löser sig på ett eller annat sätt!

Förvandlade idag köket till ett fem-stjärnigt konditori och svängde ihop några chokladbiskvier. Om jag inte minns fel så är det andra gången i mitt liv som jag försöker mig på detta bakverk och jag måste säga att de helt klart blev godkända - till och med av den vissa gånger svårflörtade systern!

Sakta men säkert börjar det nu gå upp för mig att jag faktiskt inte ska tillbaka till gymnasiet något mer. Visst att vi tog studenten och lyckliga sprang ut med slutbetygen i handen för att njuta av den efterlängtade sommaren, men det har iallafall känts som att det precis som tidigare år bara varit sommarlov för att till hösten återvända till skolan, träffa alla igen och börja begravas under diverse skolböcker. Men tro det eller ej, nu har skolan börjat och jag kan stanna hemma - utan ogiltig frånvaro på Dexter!

Jag har ännu inte bestämt något angående den läskiga framtiden men sakta men säkert börjar faktiskt små planer att ta form och den som lever får se hur allt kommer att bli. Så länge passar jag på att vila och njuta av att för en gångs skull inte ha alldeles för många måsten hängandes över mig, underbart!

Körkortet är fixat! Har nog inte förstått det riktigt än och har ännu inte vågat sätta mig ensam i bilen, samlar mod en stund till tror jag...

Galet underbart och jag är glad, glad, glad!!!

Födelsedagsfirandet vill inte riktigt ta slut utan verkar hålla på hela sommaren lång - självklart till min stora lycka. Idag fick jag present av världens bästa Annis, en present som bestod i att jag fick åka med i hennes vrålåk till Söderköping och där bli bjuden på glassrestaurang!

Vi kom dit runt lunchtid och började lagom bli hungriga efter frukosten. Det var knappt någon kö och efter en stunds bläddrande fram och tillbaka i glassmenyn lyckades vi slutligen bestämma oss och beställa. Riktigt gott och riktigt lyxigt att äta glass till lunch. Vi tog oss sedan lite smidigt över Göta Kanal och gick uppför alla trapporna till något litet utsiktshus på Ramunderberget.

Efter en trevlig hemresa slappades och snackades det en hel del innan vi beslutade oss för att baka noblessmuffins och blåbärsmuffins. Mycket lyckat resultat och mycket lyckad dag!

Med Therese bakom ratten åkte Erika, Chrillie och jag på tisdagskvällen till Linköping. Sällskapets enda gentleman, som råkade vara längst, erbjöd sig att sova i den för korta soffan och efter en natts sömn med snarkningar och meningar i stil med "Ey, ja prata bra svenska jag!?" så åt vi en tidig frukost och letade upp bussen som skulle ta oss till Liseberg. Chaffisen visade film, vissa passade på att sova igen någon timma och slutligen anlände vi till goa Götelaborg och Liseberg där Hjärtis-Evve och Jonne väntade.

Vi tillbringade många minuter i diverse köer men hann ändå med att åka de viktigaste karusellerna. Besök på en restaurang med pizzabuffé ledde till att vi blev riktigt mätta och ännu mättare blev vi efter att ha testat Ben & Jerry's caféet som inte gjorde oss besvikna. 

Det bevisades även att det inte alls är omöjligt att vinna på chokladhjul. Erika spelade och vann en stor Geishakartong, Jonne vann Toblerone och lyckogumman Therese såg till att bära hem både en Geisha- och en Maraboukartong! Själv håller jag tummarna hårt för att otur i spel betyder tur i kärlek?

Trötta och väldigt nöjda med dagen satte vi oss sen på bussen för att åka tillbaka mot Linköping. Tackar och bockar för det underbara sällskapet som verkligen gjorde dagen helt toppenbra!

De nya blogginläggen har lyst med sin frånvaro under flera veckor och jag frågar mig själv hur det ännu en gång har kunnat bli så? Den där tiden tycks visst aldrig riktigt räcka till...

Även om jag känner att jag inte alltid har full koll på vad jag använder all min tid till så vet jag iallafall vart den tog vägen vecka 29. Det var nämligen den vecka som familjen åkte på semester till Skåne och bosatte sig i en liten gullig stuga som var fylld till bredden, höjden, längden, ja så fylld den bara kunde bli av virkade dukar, spetsgardiner, mattor och prydnadssaker. Stugan hyrde vi av ett gulligt pensionärspar som bevisligen har full koll på vad det innebär att vara just pensionär! Välskött trädgård, mängder av blommor och så det stora intresset att sy, brodera, virka och sticka i alla tänkbara former.

Två av dagarna hade vi turen att få strålande sol och tog då tillfället i akt att pressa på playan i Åhus. För en vitlök som mig så gav det inget direkt resultat, men ingen sommar utan bonnbränna?! Träningspassen tog jag tag i några utav kvällarna när temperaturen sjönk och fick på så sätt se lite mer av Skånes skogar, ja den lilla del skog som gick att hitta där nere i söder. Mot slutet av veckan blev vädret sämre och det var dags att byta ut bikini, solhatt och flipflops mot bra skor, kläder och en stor plånbok. Det blev en tripp till Malmö för att hälsa på kusinvitamin och samtidigt hinna med så många butiker som möjligt på en dag. Trötta åkte vi sen hem för att sova och hämta energi för att nästa dag spana in shoppingen i Kristianstad.

Att packa till hemresan blev något tuffare än packningen innan semestern eftersom x antal nya fynd skulle få plats där det egentligen inte fanns någon plats alls... Men bevisligen så går allt med stark vilja och lite oskyldigt våld!