Har man tid över så har man och det finns definitivt sämre saker att göra än att baka morotskaka. Saknar nu bara lite trevligt fikasällskap, någon frivillig?!

Lagade igår en trerätters födelsedagsmiddag till mamma som innehöll bland annat omelett, hasselbackspotatis, grekiska köttbullar och choklad fondant. Vet inte om det var tur eller skicklighet men allt gick suveränt - utan ett endaste misstag!

Resan hem gick bra även om det blev en riktigt lång dag med mycket resande och lång väntan. Hur som helst så stördes inte mina resplaner av strejken och jag landade lycklig och smått förvirrad på svensk mark under måndagskvällen. Jag insåg snabbt att det var betydligt mer höst här hemma i Sverige än i Frankrike, kallare och mycket mer fina höstfärger.

Det var galet skönt att få höra svenska och bara känna att man förstod vad alla sa utan större ansträngning och stackars pappa sedan då, han måste ha fått skavsår i öronen då jag pratade nästintill oavbrutet hela bilresan hem på 1½ - 2 timmar!

Har nu varit hemma i ungefär fem dagar, tiden flyger iväg trots att jag inte gör så otroligt mycket. Jag har bland annat träffat en liten del av alla saknade människor, tränat, gått på marknad i regnet, tömt resväskorna på golvet, plockat upp alla saker från golvet, shoppat i Norrköping och bara levt svensk vardag.

Det var häftigt att åka iväg och även om det många gånger känts tufft så ångrar jag inte att jag åkte, jag har lärt mig mycket om både det franska språket & kulturen och om treåriga franska pojkar med familj. Jag måste också säga att även om det franska sättet att leva passade mig ganska bra när jag fått vänja mig så är Sverigelivet ändå snäppet bättre!

Så här dags imorgon sitter jag förhoppningsvis på planet hem till Sverige! Jag hoppas, hoppas, hoppas att allt går som det ska utan strejkande tåg och inställda flyg! Nu ska jag leka med Hugo för sista gången innan det är dags att säga hejdå, det känns lite galet...

Fransmännen har bestämt sig för att ha en ny strejk och tyckte att den 19 oktober var ett bra datum, det tycker då inte alls jag! Mammas och syrrans flyg är inställt och därmed blir det inte någon Parisvistelse, jag själv har sett till att boka en ny flygbiljett och ska istället flyga hem redan nu på måndag för att förhoppningsvis komma hem innan strejkandet drar igång igen... Håll tummarna! Det betyder att jag helt plötsligt bara har två franska dagar kvar, hokus pokus!

Ikväll ska jag passa Hugo medan mamman ska iväg och imorgon kommer mormor och morfar och äter lunch. De är sedan snälla och låter mig sova hos dem för att sen vara ännu lite snällare och skjutsa mig till tåget på måndag morgon. Sen väntar en heldags resande, som att trycka på rewind och återuppleva den 5e september baklänges. Undrar om gentlemannen dyker upp lika lägligt den här gången?! I och för sig borde jag känna mig säkrare på det franska språket nu och inte oroa mig en massa, men det är många tider som ska passas och inget som får gå fel. Känner att jag inte kommer andas ut förrän jag väl sitter på flygplanet. Ett flyg som förhoppningsvis lyfter på måndag kl 15.00 - precis som det ska!

När Hugo får frågan svarar han nio av tio gånger "Ris och fisk" när det gäller lunchen och "En liten insekt" när det handlar om kvällsmaten. Idag fick han sin vilja igenom, eller ja iallafall gällande lunchen, och även jag blev nöjd då vi åt crêpes med Nutella till efterrätt. Franskt, gott, toppen! Nu - dags för det som blev kvar av pizzorna igår!

Just det! Att hitta en halv... Himla kul skämt det där, dock inte alls lika kul när det nästan inträffar! Hittade mig ett äpple nere i köket förut som jag glatt började äta på, men rätt som det var blev det alldeles mjöligt och jag insåg att jag tuggade på hälften av en brun/svart äppelgeggamojjaklump... Hmm! Såg dock inte till någon mask och håller tummarna för att den eventuella masken helt enkelt gett sig av eftersom jag just insett vad som kan vara värre än att hitta en halv mask i ett äpple...

Jag kan försäkra att pizza och Desperate Housewives en tisdagkväll inte känns helt fel, lite lagom vardagslyxigt sådär?!

Är nu inne på min sista vecka i det här huset och den här familjen. Nedräkingen har börjat och det känns galet, läskigt, underbart, skönt, konstigt, osv, osv... Snart, snart ska jag leva svensk vardag igen!

Det är idag hela fem veckor sedan jag snyftade hej då till familjen, oroade mig en massa i onödan, reste en hel dag och började kämpa med det mystiska franska språket. Det återstår nu endast nio dagar för mig i det här huset tillsammans med min tillfälliga familj, vart har tiden tagit vägen och vad ska hända sedan?

"Förresten så har jaktsäsongen börjat nu och det finns väldigt många jägare här i området. Det är därför bra om du tar det försiktigt när du ska ut och springa... Ehm, de är inte så skärpta..." Just så sa mamman till mig för ett tag sedan och även om det nog inte är någon större fara så har inomhusträning helt plötsligt lockat mer än löpningen. Hade idag tänkt springa en sväng men kom på mig själv med att istället styra stegen mot cross-trainern och den franska musiken i minigymmet?! Aja, träning som träning?

Har även matat dammsugaren idag och plockat undan en massa leksaker eftersom det väntades besök av några som eventuellt är intresserade av att köpa huset. Oturligt nog hann Hugo, medan han var hemma och åt lunch, upptäcka att jag städat bort hans leksaker och utbrast med gråten i halsen "Qu'est-ce que tu as fait?! Maintenant je suis vraiment fâché!" - "Vad har du gjort?! Nu är jag verkligen arg!". Oooops! Han började därefter riva fram en massa leksaker innan mamman kom och förklarade att det skulle komma besök under eftermiddagen och att han därför för tillfället fick nöja sig med att leka med en eller två saker tills lunchen blev färdig. Efter att ha ätit skjutsade mamman honom tillbaka till skolan och jag började snällt att än en gång plocka ihop alla leksaker, göra och göra om...

Fixade idag till en kanelbullens dag med familjen här i Frankrike! Visserligen är det två dagar försent men eftersom Hugo inte har skola på onsdagar så valde jag att hålla mig tilltåls för att han skulle få vara med och baka, tänk vad snäll jag är? Hur mycket han sedan var med kan ju diskuteras, men jag hann iallafall få hjälp med att blanda ihop degen innan färgpennorna och tågrälsen blev intressantare än de svenska bullarna.

Jag har aldrig bakat med torrjäst innan och var lite lagom nervös för att allt skulle sluta i ett stort misslyckande med hårda, torra och äckliga bullar?! Som tur var fungerade det bra och även om bullarna blev lite mindre än de brukar så smakade de iallafall riktigt, riktigt bra!

Hugo vågade smaka, troligtvis mycket tack vare det enorma pärlsockret, och blev till och med riktigt förtjust i svenska kanelbullar. Förtjust blev även mamma Hélène som nu gärna vill ha receptet, antar att det bara är att plocka fram mitt underbara lilla lexikon!?

Riktigt höstväder idag med helgrå himmel och massa regn. Jag ska passa på att träna någon timma nu medan Hugo är i skolan och med tanke på vädret så tänker jag stanna inne tillsammans med vikterna, pilatesbollen och något kul program på den franska tvn!

Besökte i lördags Briare för att kolla på båtar och mata pippifåglar och jaa, jag lyckades komma ihåg att fota! Det om något borde vara värt ett plus i kanten...

Den här gången var dock underklädeshyllan mer intressant än smutstvätten och snäll som han var så såg han till att slänga hälften av kläderna på golvet innan han verkade trivas tillräckligt för att sova. Otur för honom bara att jag ogillar katthår på mina kläder och därför väckte honom när jag kom hem...