För 235 dagar sedan klev jag för första gången in i min blivande lägenhet med det fula röda hallgolvet som någon matchat med gula tapeter och nu helt plötsligt så har jag bara två nätter kvar att sova här eftersom det blir lägenhetsbyte till hösten. Har påbörjat packningen inför min första lia och drygt 3 månader hemma - första väskan blev nyss fylld...

Hur många gånger har jag inte längtat hem, hur många tårar har inte fallit och hur många gånger har jag inte känt mig alldeles fel och på tok för långt hemifrån? Många. Men ju längre tiden gått och ju mer man lärt känna klassen så har man också skapat sig ett litet "hemma" här i Orsa-långt-långt-borta. Lördagens fest var toppen och sista dagarna vi har nu med grupp- och individutveckling är lärorika, mysiga och ökar den redan härliga sammanhållningen i klassen ännu mer! Så även om jag från början var säker på att Orsa måste vara en av de sämsta platserna att bo på så får jag nu erkänna att jag, även om jag längtar hem massor, kommer sakna många. Det känns väldigt svårt att ta in att jag på torsdag åker härifrån för att inte flytta tillbaka förrän i slutet av juli. Det ska vara vår och till och med bli sommar, men sen Orsa sen ses vi igen.