Vilken dag! Känslan just nu är att den stackars hjärnan idag har fått gå på högvarv lite för många timmar i sträck. Och på grund utav all påfrestande hjärnaktivitet så får nog morgonens löptur utnämnas till en av dagens höjdpunkter! Så himla underbart att inte behöva tänka på varken grammatik, derivata eller något annat förknippat med prestationsångest. Benen gör jobbet och huvudet kan på samma gång ta välbehövlig semester.

Men vida känt är att ledighet inte varar för evigt och det bevisades även denna dag. Nedan följer något som skulle kunna liknas vid bevismaterial...

När? - Samling kl 09.55
Var? - Sal 252 
För vilka? - Just Du som gillar att utmana dig själv, Du som tycker att det är kul med lite "livs döda" grejer och Du som kanske inte har något annat för dig.
Anledning? - Latinprov!!

Någon frivillig? Nähe, kanske inte? Kanske är tur det eftersom detta tillfälle redan befinner sig i dåtiden, men vem vet kanske det någon dag ska hållas omprovsparty?

Nåväl, med ett härligt träningspass i benen var i vilket fall som humöret på topp och tanken på att slå sig ner på en stol kändes ganska lockande. Känslan innan provet var något i stil med att det nog skulle gå helt okej, men jag försökte samtidigt att skjuta bort alla tankar på krav och önskat resultat - allt för att inte riskera att bli besviken om det inte skulle gå vägen. Kanske frågar du dig just nu hur det gick? Om så är fallet, eller kanske inte, så blir svaret på den frågan att jaaa, den som lever får se!

Med ett prov mindre att plugga till så var det klockan 11.10 dags för spansklektion, en tid då vi egentligen ska ha lunch men vad gör man inte för att få lära sig en massa nya saker?!? 40 minuter senare rusade en smått stressad, hungrig och trött elev vidare mot nästa klassrum för att ha engelsklektion. En kul överraskning där var att vi skulle göra lästest inför det riktigt CAE-provet. Dagens andra prov blev ett prov där det gjordes många kvalificerade gissningar eftersom tiden blev knapp och huvudet inte riktigt hängde med. Förhoppningarna på resultatet är därmed inte jättehöga, men man ska aldrig säga aldrig. Ett faktum som kanske gör att jag om några dagar går runt med smurffärgade tummar...

Nu går iallafall dagen mot sitt slut och det enda som återstår är en lugn fredagskväll följd utav något så bra som en helg. En helg då det ska sjungas gospel i Västervik, göras en första provning av balklänningen och sjungas om kärlek i Törnsfall. Någonstans bland detta borde jag också slita lite på batteriet i miniräknaren och på något magiskt sätt ta igen alla de tal som tråkigt nog inte har hunnits med de senaste veckorna.

För att knyta ihop säcken tänker jag nu citera något så irriterande som reklam, men vad passar inte bättre just nu än de fina orden "Nu är det slut på veckan, det är dags för fredagsmyyys!"