Ett något förändrat filmcitat från en, enligt min åsikt, inte allt för bra film med titeln Forrest Gump. Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är med filmen som jag inte gillar, men bra det är den inte. Trots det så kom ett något annorlunda citat ifrån den väl till pass denna förmiddag då jag, på löptur genom Västervik, som i ett mantra upprepade dessa tre ord för mig själv. Spring på, hey don't give up! Jo men visst, det är inga problem alls att tänka så men när samtidigt benen har en helt annan åsikt kan det vissa stunder kännas lite tufft... Till exempel så ger uppförsbacken mellan vattnet och rondellen vid Kvantum utrymme för lite motsättningar mellan hjärna och trötta ben. En plats där man känner av att man lever, det är ett som är säkert!

Aja, jag ska inte klaga... Det är trots allt en ganska härlig känsla, om inte annat när man väl sprungit klart och med gott samvete kan sätta sig ner och bara vila, vila, vila. Dagen till ära slogs även nytt rekord och jag kan glatt säga att jag klarat av att springa 1,1 mil! Har aldrig sprungit så långt förut, även om jag andra gånger varit betydligt tröttare än vad jag faktiskt var idag. Så, sakta men säkret så närmar vi oss de 2,1 mil som är målet. Vi ja, det är precis vad det är även om det jag nyss skrivit endast syftar på en person. Vill härmed inte ge några falska förhoppningar om schizofreni utan kan lugnt förklara att dessa vi som ska springa Göteborgsvarvet är jag och världens bästa Erika, även om dagens träningspass tyvärr fick bli en enmansshow då vännen dragit på sig en dum förkylning. Men som det sägs så kommer inget ont utan något gott, för i och med Erikas frånvaro så kunde jag lägga en ny erfarenhet till samlingen - träning är både roligare och mindre jobbigt tillsammans med andra.

Vad har då annars hänt idag? Inställd latinlektion, lunch med Erika och Therese och så en spanskalektion tätt följd utav engelska. Slutade tidigt och tog en tur till mataffären för att handla lite smått och gott inför söndagens resa mot Bryssel. Ska ikväll ta en tur till Moster & Morbror för att äta mat och träffa kusinen. Har också planer på att börja packa, kan vara dags med tanke på att det bara är ca 44 timmar kvar till avresa. Vore kanske på sin plats med lite lindrig resfeber också men har ännu inte känt av någon, kan bero på att jag nog inte riktigt förstått att vi verkligen åker nu på söndag. Hur som helst så ska det bli skönt att åka iväg, lite halv-ledigt ifrån allt pluggande även om franskan ska övas som tusan?!? Om språkkunskaperna är tillräckliga får vi se, men med meningar såsom "Je ne comprends pas" och "Parlez-vous plus lentement s'il vous plait?" i bagaget så kommer det nog alldeles bestämt att gå som en dans. Vals, bugg eller tryckare...? Det återstår att se!