Ogräset växer så det knakar, eller ja iallafall så pass fort att jag börjar tröttna på det. Det är nästan så att jag tänker lämna cykeln hemma imorrn och istället glädjeskutta hela vägen till jobbet för att äntligen få rensa roslandet för tredje gången på ca 1 ½ månad...

Fast varför vara så negativ när jag egentligen kan glädja mig åt att jag idag fått jobba utomhus i det fina vädret, har haft kossor att titta på, träffat härliga människor och insett att det blir väldigt fint när ogräset väl är borta? Nej, nu får jag banne mig tänka lite mer positivt! Sommaren har bara börjat...